Bullermätning

Bullermätning

Här nedan finns en PM som, menar vi, visar att SLs bullermätningar görs på ett felaktigt sätt. Gränsvärdena överskrids mycket mer och oftare än vad SL hävdar.

 

Det extremt höga bullret upplevs egentligen bäst på plats vid de hundratals berörda fastigheterna och skolorna, och helst under ett par nätter. Att bullret leder till sömnsvårigheter, stress och andra hälsoproblem blir då uppenbart. Läs mer under fliken Så låter Roslagsbanan.

 

 

PM för boende längs Roslagsbanan: En kritisk granskning av de bullerberäkningar/mätningar som SL åberopar: checklista

Bullernivåer spelar en avgörande roll när det gäller att bedöma Roslagsbanans miljöpåverkan. Buller kan mätas och presenteras på olika sätt. Alla sätt ger inte en rättvisande bild av den faktiska bullersituationen. Det är ett dilemma att SL är den som svarar för att ta fram ett faktaunderlag om buller samtidigt som SL har ett starkt incitament att använda metoder som underskattar den faktiska bullersituationen. SL:s mät- och beräkningsresultat måste därför utsättas för kritisk granskning. Här är en checklista inför en sådan granskning.

1. SL använder sig företrädesvis av teoretiska beräkningar av buller som sedan presenteras i form av bullerkartor för aktuellt område. Motivet för att använda beräkningar i stället för mätningar är att de är billigare och enklare att utföra. Men beräkningarna lider av en rad brister. Se punkten 5 nedan.

Faktiska bullermätningar, om de är korrekt gjorda, är alltid de som i första hand gäller. Om det finns en diskrepans mellan mätning och teoretisk beräkning är det mätningen som ska gälla, enligt akustikexperter.

2. Hur en bullermätning ska genomföras, se ÅF:s rapport 577086: Bullermätning Roslagsbanan. Beskrivning av mätförfarande. ÅF genomför övervakade bullermätningar under ett par timmar. Viktigt att mätningen görs under högtrafik då det går ett stort antal tåg med 6 vagnar, som bullrar mer än 3 vagnarståg. Vid en övervakad mätning kan man också relatera bullret till tågens hastighet. Högre hastighet innebär högre buller.

Bullermätning ska göras på minst tre mätplatser: på uteplats, vid fasad utanför sovrum, i sovrum. Egentligen ska mätning även göras på tomten i övrigt, eftersom miljöbalken säger att riktvärdet 60 dBA ekv. inte ska överskridas på tomten.

Eftersom bullret är högre i övervåningen (6 m över mark) än i markplanet (2 m över mark) är det viktigt att det finns med.

3. Frekvensen buller har stor betydelse. Enligt forskningsprojektet TVANE (se projektets slutrapport www.tvane.se ) är, för en given ekvivalentnivå, frekvensen mer betydelsefull än den maximala nivån för upplevd störning. Om antalet tågpassager fördubblas men ekvivalentnivån är densamma som tidigare, t ex för att man byggt en bullerskärm eller skaffat mer tystgående tåg, så upplevs bullret som mycket mer störande vid den högre trafikfrekvensen. Detta fångas inte upp av gällande riktvärden men är relevant för den planerade trafikökningen på Roslagsbanan. För att få en bild av frekvensen buller krävs en dygnsmätning. En sådan ger också underlag för bedömning av störning under natten. Eftersom frekvensen buller är densamma längs givna bansträckor räcker det med en representativ dygnsmätning vid en bullerstörd fastighet vardag och helg (t ex fre – lör).

4. Miljöbalkens riktvärden skiljer inte på buller under dygnets olika timmar. Socialstyrelsens anvisningar betonar (ref.) däremot att buller nattetid är särskilt skadligt för hälsan och att buller inte bör överstiga 45 dBA mer än 3-5 ggr per natt (kl. 22 – 06). Väckningseffekter konstateras redan vid 40 dBA. Idag överskrids bullret 45dBA vid många fastigheter 20 ggr eller mer varje natt.

5. De bullerkartor SL använder baseras på teoretiska beräkningar. De är illustrativa när det gäller bullrets utbredning men är missvisande på flera sätt. (i) Ofta stämmer de inte med faktiska mätningar (t ex vid Bejla 3); (ii) De avser buller 2 m ovan mark, vilket underskattar buller i sovrum i övervåning; (iii) De ger ingen bild av frekvensen buller; (iv) De tar inte hänsyn till spårskrik där detta förekommer trots att spårskrik höjer bullret med 5-15 dBA.[1]

(v) Det är oklart vilka antaganden som görs i beräkningarna beträffande antal vagnar och tåghastighet.

6. I de mätningar som har utförts av ÅF på uppdrag av SL redovisas maximala ljudnivåer för varje tågpassage men också medelvärdesbildad maximal ljudnivå. Den senare är ett logaritmiskt medelvärde av alla uppmätta maximala ljudnivåer för enskilda passager. (Metoden beskrivs men motiveras inte i ovan nämnda rapport från ÅF.) Som alla medelvärden tar måttet bort variationer och därmed de faktiska maximala ljudnivåerna. SL väljer att åberopa detta medelvärde i stället för den faktiska maximala ljudnivån. Detta måste tillbakavisas med kraft. Det finns ingen grund för att använda sig av medelvärden i stället för faktiska maximala ljudnivåer. Maximala ljudnivåer är maximala ljudnivåer. Akustikexperter kan verifiera detta påstående. Här krävs dock ett sakkunnigutlåtande från experter (t ex från Mikael Ögren, VTI, en av forskarna i projektet TVANE).[2]

 

7. Andra oklarheter i ÅF:s mätningar gäller fasadreflexer på uteplats. Buller mäts som frifältsvärden, dvs fritt från fasadreflexer. Om mikrofon placeras ”dikt an” fasad dras 6 dBA från uppmätt bullernivå för att beskriva frifältsbuller. Placeras mikrofonen 0,5-2 m från fasad drar man av 3 dBA från uppmätt värde. Detta är en gängse metod. Dock bör noteras att uteplatsen oftast ligger intill fasad och att den verkliga bullerupplevelsen innefattar fasadreflexen, dvs är 3-6 dBA högre än frifält. Dessutom kan metoden bli direkt missvisande i vissa fall. Även detta behöver styrkas genom sakkunnigutlåtande.[3]

8. Spårskrik och vibrationer måste beaktas där dessa förekommer. De fångas inte upp av bullerkartorna men kommenteras ibland i mätningarna. (Se under punkt 2 nämnda rapport från ÅF.) Båda tycks svåra att åtgärda och kräver sannolikt minskad hastighet för tågen.

Om inte alla punkter ovan är tillgodosedda i SL:s bullerberäkningar/mätningar bör kompletterande mätning eller kommentar till mätning krävas.

 

[1] Spårskrik tas bort från redovisade maximala bullernivåer men förekomsten av spårskrik nämns i rapporten. Även om spårskrik är vanligt förekommande vid en fastighet är det inte säkert att de förekommer vid mättillfället. Generellt så höjer spårskrik maxnivån med 5-15 dBA (enligt WSP Akustik, ref TR 2003-179 R02).

[2] Medelvärdet beräknas över alla passager, oberoende av t ex antal vagnar, hastighet, mm.

[3] I vissa mätrapporter (t ex ÅF’s rapport från Enebyberg, RAPPORT 568348, 2011-11-30) ser man att det är mycket stora skillnader mellan bullernivåer vid fasad och uteplats. Detta trots att fasad och uteplats ligger precis intill varandra och bägge vetter mot spåret. De är därmed lika exponerade för bullret (se illustration nedan). Skillnaden beror på att man i bägge fall använder sig av en -6dBA mätning dikt an fasad. Det är knappast korrekt att tillämpa -6 dBA fasadkorrigering på uteplatsen när fasaden (där mikrofonen är placerad) löper parallellt med ljudets utbredning. Två anledningar till detta: (1) Mätpunkten är delvis skyddad från det totala bullret (2) Den faktiska reflexionen är avsevärt lägre från en fasad som löper parallellt med ljudets utbredning (ändå görs en kompensation med -6 dBA som endast är relevant vid full reflexion). I dessa fall borde man istället nyttja en mätmetod med mikrofonen placerad mitt på uteplatsen och inte dikt an fasaden.